Ingen vräkning 1978

Fösingsmåla-kol­lek­ti­vet var inte ett halv­år gam­malt. Kring jul 1977 tog kol­lek­ti­vet över går­den och en del av verk­sam­he­ten efter Patrik Engström. Under våren öka­de invå­na­ran­ta­let. Och det var där de som pla­ne­ra­de att ge sig av på Karavanen ock­så sam­la­des. Efter en tid hade de ansva­ri­ga på Lunds Stift märkt att de nya arren­da­to­rer­na kanske var vär­re än den för­re arrendatorn.

Någon gång i april 1978 kom stifts­jäg­mäs­ta­re Haglund till­sam­mans med skogs­vakt­mäs­ta­ren på blixtvi­sit. Efter en kort inspek­tion av går­den med­de­la­de han kort dem som var hem­ma att de bara skul­le ge sig av. Något munt­ligt löf­te gäll­de inte. Innan han hop­pa­de in i bilen ska­ka­de han på huvu­det och utbrast: “Naiva Dårar! Djävla Indianer!”

Vem som kon­tak­ta­de tid­ning­en Sydöstran eller om de själ­va tog ini­ti­a­ti­vet till artik­lar­na är okänt. Yvonne Liljefors på Knösö Udde rea­ge­ra­de ialla­fall på sitt sätt och skrev brev till bis­ko­pen för Lunds Stift. Riktigt hur det kom att påver­ka utveck­ling­en och det fak­tum att det sedan tog fle­ra år innan en vräk­ning skul­le kom­ma till verk­stäl­lel­se vet vi inte.

Läs brev­väx­ling­en mel­lan Yvonne och bis­kop Olle Nivenius och se tid­nings­klip­pen här.