Händelser vid debatten – kritiken av kritiken av kritiken


Händelser vid debatten – kritiken av kritiken av kritiken


Under rubri­ken “Så har sex och flum präg­lat synen på kol­lek­ti­ven” i Dagens Nyheter, sön­dag 26 feb 2023 för­sö­ker Po Tidholm balan­se­ra den dis­kus­sion som upp­kom­mit om skild­ring­en av kol­lek­ti­vet Stjärnberg i SVT:s teve­se­rie Händelser vid vat­ten.

Han menar att ämnet ver­kar lig­ga i tiden då Norrbottensteatern sät­ter upp pjä­sen Kollektivet och Lukas Moodysson gör upp­föl­ja­ren till fil­men Tillsammans. Samtidigt tyc­ker han att det märk­ligt då kol­lek­ti­va lös­ning­ar inte lig­ger i tiden.

“Än mind­re finns det någon bred rörel­se för soci­a­la boen­de­for­mer. Snarare ver­kar kol­lek­tiv ha bli­vit något slags pro­jek­tions­y­ta för såväl per­son­li­ga fasor som sam­häl­le­li­ga miss­lyc­kan­den. Vår tid ver­kar inte ha myc­ket till övers för utopier.” 

Hans egna erfa­ren­he­ter från kol­lek­tiv är begrän­sa­de. Och det lil­la han minns från besök till­sam­mans med för­äld­rar­na i bar­do­men är både på gott och ont. På ett stäl­le satt för­äl­dar­na och prov­rök­te mariju­a­na medan bar­nen var ute lek­te med vapen och där ett av dem ock­så ska­da­de sig all­var­ligt på ett oskyd­dat arbets­red­skap. Ett annat min­ne var besö­ket på det “ocku­pe­ra­de skogs­hem­ma­net Taråberg”. Där var det fint. Riktigt hur får vi inte veta mer än att de tog sig dit med häst och slä­de. Tidholm upp­da­te­rar oss ock­så om hur hund­ra kra­val­l­ut­rus­ta­de poli­ser kom dit och brän­de ned går­den och gjor­de dricks­vatt­net odrick­bart med die­sel. (Kort SVT-klipp om ned­brän­ning­en från mars 2022)

Idag för­står han att “kon­flik­ten hand­la­de om så myc­ket mer”. Han tror att det hand­lar om moder­ni­te­ten och att den “har tolk­nings­fö­re­trä­de över natur och mil­jö”. Kanske menar han de som har eko­no­miskt intres­se i hug­ga ner sko­gen (?). Han tän­ker att det nyva­kan­de intres­set för alter­na­ti­va livssti­lar säger något men und­rar var­för och just på det sätt som det aktu­a­li­se­ras nu. 

Tidholm lyc­kas ock­så kom­ma i kon­takt med Pär Örnmarker som i dagar­na jagats av media då des­sa fått för sig att det var hans kol­lek­tiv som stod som för­la­ga i Kerstin Ekmans roman. I arti­keln berät­tar Pär om hur de tog över fjällä­gen­he­ten Höberg som stod tomt. Han berät­tar ock­så kort om Karavanen, vil­ken han beskri­ver som en “mis­sions­re­sa”.

En annan som Tidholm talar med är histo­ri­kern Kristoffer Ekberg som dok­to­re­ra­de 2016 med avhand­ling­en Mellan flykt och för­änd­ring. Utopiskt plats­ska­pan­de i 1970-talets alter­na­ti­va mil­jö” vil­ken “beskri­ver Karavanen som en logisk utveck­ling av kol­lek­ti­vens expansion”. 

“Den tid vi lever i nu är väl­digt anti­u­to­pisk. […] Som om det som är sant i dag all­tid kom­mer att vara sant och ingen­ting någon­sin kan förändras.”

Ekberg menar att “det är utgångs­punk­ten både för debat­ten och den bekvä­ma medel­klas­sen”. Att “idéer­na om vad som är ett gott liv” utma­nas av de alter­na­ti­va och kol­lek­ti­vis­ter. Tidholms bror­sa – som har egen erfa­ren­het från oli­ka kol­lek­ti­va boen­den – tyc­ker att vi i Sverige är “upp­splitt­ra­de i indi­vi­der och famil­je­en­he­ter” och på så sätt blir det kol­lek­ti­va “dub­belt så hot­fullt”. Ekberg åter, säger att de i USA är ännu vas­sa­re vad gäl­ler “kri­tis­ka skild­ring­ar av kol­lek­tiv”, med skräck­fil­mer och sektar­ta­de kol­lek­tiv. Svenska skild­ring­ar, som kanske är komis­ka, foku­se­rar gär­na på rela­tio­ner och sex och inte på det ideologiska. 

Tidholm tala­de med Elna Melin i Skogsnäskollektivet:

“Folk trod­de att alla låg med alla och att vi inte ens hade koll på vems barn som var vems.”

Hon kan ock­så ser ock­så hur illa det var med jäm­stäld­he­ten i alter­na­tiv­rö­rel­sen. Medburna köns­rol­ler lev­de kvar och det blev kvin­nor­na som “tog hand om bar­nen och de lät­ta­re gårds­syss­lor­na” medan män­nen gjor­de grov­job­bet och – “tog för sig både sex­u­ellt och demokratiskt”. 

Hoppas att du kom­mer in bakom DN:s betal­vägg där Tidholms arti­kel lig­ger. En kor­ta­re e‑prenumeration kos­tar så sett inte skjor­tan och kan avslu­tas kvickt.
Till arti­keln »